2020 / 08 / 26

FAQ om återladdningsstationen

Fråga: Har ni kikat på att utöka borrhålskapaciteten i bergvärmesystemet för att få upp verkningsgraden på värmesystemet och därigenom, ihop med uppgraderade värmepumpar, avhjälpa problemen vi har? Det känns spontant som att det är via ett sånt ingrepp man skulle kunna få ett mer kostnadseffektivt system och inte via återladdning där man måste betala för uppvärmningen av befintliga och underdimensionerade borrhål för att i ett nästa steg plocka upp värme man då delvis redan betalat för istället för att till 100% kunna nyttja solens uppvärmning av berget som är gratis? Vet inte hur vår borrhålskarta ser ut men det borde finnas tillräckligt med markyta i föreningen för att borra nya hål på annan plats eller utöka borrdjupet på befintliga hål?

Svar: Ja, vi har självfallet tittat på det och vill gärna utöka både totala längden av borrhål och storleken på den volym berg vi hämtar värmen ur. Det är en åtgärd som är ungefär lika omfattande som den vi gör nu och som går utmärkt att kombinera med den och som gör den ännu mer värdefull. Just nu handlar det dock om att överhuvudtaget få anläggningen att gå med en någorlunda acceptabel funktion och ekonomi. Borrningen får komma senare, men då det är en längre process, skulle den förlorade tiden kosta mer pengar. Läs mer om nya borrhål längre ner!

Fråga: Jag undrar om det nu befintliga pannrummet på röda sidan i Ugglebacken, som susar bakom stängda dörrar, kommer att bli mer tyst efter renovering och när det bytts ut? 

Svar: Ja, den nya anläggningen kommer att vara mycket tystare. Faktum är att de värmepumpar vi valde är så tysta att man har svårt att, även om man står framför dem, avgöra hur många och vilka som kör om man inte lägger örat emot och lyssnar. Vi valde denna typ av tysta värmepumpar bland annat för att kunna ha dem under lägenheter.

Fråga: Kommer den anläggning som ska byggas i snåren vid trappen till 120 vara lägre ljudnivå än den apparat som står ute framför gula sidan, eller liknande?

Svar: Ja, det kommer att vara en mer effektiv och mycket tystare anläggning. Den på gula sidan kommer både kopplas om för bättre effekt och bytas till tystare och dessutom mer effektiv typ (ungefär 2,5 ggr högre effekt) för att vi ska slippa köra fläktarna på max varv.

Fråga: hur lång tid förväntas detta arbete ta?

Svar: Vi hade från början planerat att ha arbetet klart till månadsskiftet september/oktober. Vi har fått omarbeta tidsplanen, och den är ännu osäker, men målet är att få det klart till vintern.

Fråga: Har styrelsen tagit in olika offerter?

Svar: Styrelsen har arbetat med ett flertal olika bolag i ärendet under loppet av flera år, och beslutat att fortsätta samarbetet med det bolag som fyller styrelsens krav: lösa problemet.
Alternativa förslag som inkommit styrelsen från andra företag har beaktats, men dessa lösningar är inkompletta då de saknar vissa viktiga delar för att verkligen lösa problemet på ett hållbart sätt. 

Det alternativ som ligger närmast i pris saknar återladdning och kompletterande borrning och ger därtill mindre effekt. Värmepumparna är enklare byggda, bullrar betydligt mer, och kan ej köra steglöst utan måste starta och stoppa hela tiden, och tar därför slut på ungefär samma sätt som de vi redan har. Exakta specifikationer saknas. Entreprenören har motsatt sig att leverera en anläggning i linje med vår tekniska beskrivning då han anser att växelvis drift mot olika system (det vi vill undvika) är det allra bästa.

Styrelsen arbetar dessutom på fritid, och har inte resurser för att driva en motsvarande offentlig upphandling av ytterligare bolag, som dessutom tidigare inte har lyckats lösa problemet och som inte har styrelsens förtroende. 

Fråga: Varför har inte styrelsen tillsatt en arbetsgrupp som består av medlemmar?

Svar: Värmeproblemet har varit en huvudvärk för styrelsen i många år. En arbetsgrupp inom styrelsen var tillsatt med 2 duktiga dåvarande ledamöter (alltså medlemmar) som hade kunskap inom frågan och som enbart skulle fokusera på att lösa värmeproblemet. De har i ca 2 år arbetat med ett flertal bolag (minst 2, eller 3), som, när ombedda att lösa problemet, har varit oförmögna att identifiera grunden till värme- och varmvattensavbrotten, varken i akuta situationer och långvariga lösningar. I brist på lösningar sökte styrelsen extern expertkompetens i frågan, och anlitade Johan Söderberg som hade löst ett stort värmeproblem för Stockholms Stad. Johan identifierade omedelbart (för honom, och branschen) uppenbara problem, som t.ex. en ut-och-in vänd ventil (bl.a.). Då Johan uppvisade positiva resultat i arbetet, fortsatte givetvis samarbetet, och Johans kartläggning och lösningsorienterade hantering av både ursprung och åtgärder ligger till grund av den föreslagna lösningen. 
Det finns fler anledningar för att styrelsen fortsätter på Johans rekommenderade linje:

– Alternativa förslag som inkommit styrelsen har beaktats, men dessa lösningar är inkompletta då de saknar vissa viktiga delar för att verkligen lösa problemet på ett hållbart sätt. 

– Johan har om och om igen bevisat sig i sin hantering av värmeproblemet, både på gula och röda sidan. Han har bevisat en spetskompetens utöver alla andra företag som styrelsen har anlitat. Offerter från dessa företag är alltså inte relevanta, då samarbetet redan avbrutits på grund av icke-resultat.

– Ärendet är brådskande. Ingen vill ha ytterligare en kall vinter, och vi vet inte hur länge nuvarande anläggning kommer att hålla. 

Fråga: Är inte projektet onödigt dyrt?

Svar: Nej. Värmeprojektet, för både den röda och den gula sidan, representerar en investering på 6 milj. kronor inklusive moms enligt föreningens budget. Uppdelat per lägenhet, på en livslängd på 20 år, innebär det 102:- per lägenhet per månad. (6milj /246) /20) /12)
Just nu kostar uppvärmning 206:- /lägenhet/månad (303 000:- under kvartal 2 i år). (korrigerat: ursprungligen stod det 411:- /lgh/månad, kalkylen var baserad på 1 kvartal, då det ska vara baserat på 2 kvartal)

Dock kommer denna investering omedelbart framkalla sparade uppvärmningskostnader på mycket mer än 102:- per lägenhet per månad (se kalkyl i informationspaketet). Medlemsavgiften kommer alltså inte höjas på grund av denna investering. Tvärtom: anläggningen kommer att betala av sig själv på några år, men även påverka föreningens ekonomi (som redan är stabil) på ett positivt sätt. 

Styrelsens förslag på teknisk lösning innebär ett arbete där denna budget klaras med god marginal. Troligen kommer vi klara budgeten även efter den omarbetning som nu krävs.

Om miljökostnaden: nuvarande anläggning kräver, för en normalkall vinter 60-90 m3 olja. Det innebär även utsläpp av koldioxid på 2,683 ton per m3 = mellan 161 och 215 ton per år, vilket är långt ifrån miljövänligt. Med den nya anläggningen är tanken att helt avveckla oljepannan.

Fråga: Är de alternativa lösningarna billigare?


Svar: Nej. De inkomna alternativa förslagen ligger nära styrelsens förslag i kostnader, men de är inkompletta: Prismässigt närmaste förslag ligger strax över det vi fått men saknar vissa huvuddelar såsom återladdning, nya borrhål, dragning från borrhål till anläggning, återställning av mark, separat system för värme till varmvatten och anbudet baseras på aggregat med icke varvtalsstyrda kompressorer utan flera, parallellt arbetande kompressorer som skall köras på/av vilket ger sämre ekonomi och livslängd.

Fråga: hur fördelas dessa 6 miljoner? Och är det inklusive eller exklusive moms?

Svar: De 6 miljoner vi budgeterat är för både röda och gula sidan, inklusive moms. Vi har beräknat en budget på ca. 4 Mkr för arbetet på röda sidan, och resten för den gula sidan.

Fråga: Varför är återladdingsstation att föredra framför nya borrhål?

Svar: Prioritering ligger just nu på att få varmt och skönt i lägenheterna snabbt, till vintern, med en hållbar lösning helst utan olja (som kostar ca. 1.2 Mkr om året för en normalkall vinter, så den vill vi avveckla så fort det går) och den snabbaste och mest effektiva lösningen är återladdningsstationen.  

Nya borrhål (ca. 30 stycken) är i praktiken en mycket svårare lösning, då marken är fullpackad med rör, ledningar, kablar, avlopp, osv.  Det representerar ett stort arbete med stora, ganska varaktiga, ingrepp i mark, planteringar, avstängning av gatan osv. Från de nya borrhålen måste man sedan riva upp marken för dragning från borrhålen till anläggningen. Det skulle dessutom kräva bygglov från kommunen (tid), och dyr och långdragen återställning av marken.  

Nya borrhål kan därför kombineras med de arbeten vi gör nu, och skulle förbättra ekonomin ännu mer, men i ett senare skede. Styrelsen arbetar på att ta fram en kalkyl för detta.